Hösten 2011 skulle bli Historisk här i min värld, och enligt prognosen verkar det som att även hösten 2012 ska bli det! Jag hade naturligtvis bestämt någonting helt annat men vad gör man, när man styrs av -
Ödet och en hel armé med Övre Makter som redan har bestämt hur mitt liv ska se ut.
Om jag har sedvanlig - error, mår dåligt eller rakt av är nedstämd kan jag inte avgöra ännu.
Du kanske har större koll på sådana sinnestillstånd.
Här om dagen blev jag påkörd, eller rättare sagt, min bil blev påkörd, då jag körde den! Bilen ska få ett försök till reparation, som bekostas av försäkringsbolaget, trots att den var "olaglig" på gatan (men det är tack vare engagemang från den vänliga kvinna, som orsakade skadan). Jag har värk i nacke, axlar och övre delen av ryggen, som har smugit sig på - allt eftersom dagarna går. Whiplasch - har jag hört talas om, men en hälsoinstitution har jag tyvärr inte överflöd av förtroende för, och undviker undersökning,
tills jag ska bli "tvungen".
= Jag mår bra!
Aktiviteter, såsom körsång och känslan av ett välkomnande av någon som orkar engagera sig - i form av arbetsvilja, skulle ställa till en tillfällig förvirring. Det är tydligen min nya grej - att göra folk förvirrade. Men det skulle såklart förvandlas till en succé.
= Jag mår bra!
(tur att jag heter Iris)
Skolan är en - uppförsbacke med tillhörande flås. Inget Kebnekaise och definitivt inget Mount Everest.
En lärare tycks ha nöjet att utmana mina svagheter, och jag välkomnar det naturligtvis. Det uppstår ändå en krock. Jag hade ju lagt så mycket möda på att lära mig tycka om mina - svagheter!
= Jag mår, så där!
Min Mentor, som är det vackraste som finns, för det är min - inre styrka, visar sig inte när jag behöver den. Hemskt beklämmande för mig.
= Jag mår illa!
Jag jobbar extra denna hösten, för ekonomins skull, samt för underhållningens skull.
= Jag mår utmärkt!
Vingar, som jag fick avklippta tidigare detta året, har växt ut igen - tillfälligt. P.g.a omständigheter i Samuels tillvaro har han sagt upp sig från jobbet, flyttar tillfälligt hem till oss igen, och inte omöjligt - flyttar han tillbaka till Jämtland. Oliver fick behov av att deklarera här om dagen att han var mer tacksam oss, sina föräldrar, än vi nånsin kunde ana och som genom en automatisk reaktion, är bekräftelsen på plats! Min roll som mamma, uppskattas mer än någonsin just nu, och det är ju trivsamt värre.
= Jag mår utmärkt!
Jag har något att se fram emot! En resa till Paris är på agendan. Själva resandet är dock inte det mest spännande jag ser fram emot. Det är vistelsen med mamma, som fyller 75 år, systrarna och svägerskan som hägrar. Vi ska få uppleva juleljusen tändas i Paris ... och så ska vi shoppa
(vilket absolut inte ingår i - se fram emot - delen ;))
= Jag mår Kalas!
... och äktenskapet går bra ;)
= Vad mer kan man önska sig
<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3<3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar